Hantverkare

Ett stambyte kan behöva utföras om rörsystemet orsakar problem

Det finns vissa saker i en fastighet som du aldrig bör kompromissa med. En av dessa är rörsystemet – detta behöver alltid fungera på ett bra sätt. Men under årens lopp kommer mindre problem kopplade till rörsystemet förr eller senare att uppstå. Ett exempel på ett sådant problem är lågt vattentryck. Om detta är ett problem som du upplever i din fastighet kan det vara läge att göra ett stambyte. Detta gäller framför allt om det var ganska länge sedan detta gjordes senast.

Flera faktorer påverkar när det är dags för nästa stambyte i fastigheten

Även om problemen med rörsystemet är relativt små till en början är det viktigt att ta dem på stort allvar. För med tiden riskerar problemen nämligen att bli allt större och förr eller senare står du där med ett rörsystem som fullständigt har klappat ihop. Detta kan liknas vid en liten snöboll som rullas ner för en backe och växer sig allt större ju längre den tillåts rulla. Därför är det bättre att jobba proaktivt och åtgärda de problem som uppstår direkt istället för att behöva stå där med skägget i brevlådan lite längre fram.

 

Bortsett från de mindre problem som ibland kan uppstå bör dock rörsystemet hålla ganska länge. Detta förutsatt att det har installerats på rätt sätt samt att det har underhållits väl under årens lopp. Men hur lång tid bör det dock gå mellan ett stambyte och ett annat, kanske du undrar? Det korta svaret på denna fråga är att det kan gå cirka 40-50 år eller längre. Men detta beror på en rad olika faktorer.

 

Några exempel på de faktorer som är involverade i ekvationen är:

 

  • kvaliteten på hantverket vid installationen av rörsystemet
  • vilka material som har använts
  • hur väl rörsystemet har underhållits.

Låt ett proffs inspektera rörsystemet för att få reda på dess skick

För att få reda på hur lång tid som kan tänkas återstå till nästa stambyte kan du låta ett proffs inspektera ditt rörsystem. Detta för att förhindra att mindre problem utvecklas till större sådana. Dessutom kan du på så vis ligga i framkant och jobba proaktivt istället för att behöva “släcka bränder” allt eftersom dessa uppstår lite varstans i rörsystemet.

Hantverkare

Stambyte – vad undrar svenskarna mest över?

Dags för ett stambyte? I sådana fall har du säkert ett par funderingar. Vid en sökning på en populär sökmotor får du fram ett antal vanliga frågor som svenskarna söker på. I den här texten får du frågorna – och svaren.

Hur ofta ska ett stambyte göras?

Sakkunniga verkar inte helt eniga i den här frågan. Vissa säger att det kan göras upp till vart 60:e år, medan andra säger att det behövs redan efter 30 år. Sanningen är kanske att det beror på vilken typ av fastighet det handlar om, och om hur de boende lever och använder stammarna. I en tätbebodd fastighet, med många boende per lägenhet, kan rören slitas hårdare och snabbare än om det gäller en liten bostadsrättsförening med bara ett par enstaka medlemmar och fastigheter.

 

Det generella svaret är alltså mellan vart 30:e och vart 60:e år – vad som gäller med just din fastighet beror på slitaget.

Kan man bo kvar medan stammarna byts?

Många boende undrar om de kan vara kvar i sina lägenheter under ett stambyte i Stockholm. Det korta svaret är att ja, det går att bo kvar. Dock skulle de flesta nog rekommendera att man bor någon annanstans tillfälligt. Detta eftersom det helt enkelt kan bli ganska obekvämt att bo kvar.

 

Till exempel får du stå ut med följande:

 

  • Att vattnet är avstängt i tid och otid
  • Att använda tillfälliga duschar och toaletter om entreprenören erbjuder sådana
  • Oljud och buller
  • Damm och smuts
  • Att elen stängs av (dock generellt vid färre tillfällen och i kortare perioder än vattnet)

 

Har du husdjur och/eller små barn är det kanske särskilt klokt att hitta ett tillfälligt boende medan ett stambyte utförs.

Kommer avgiften att höjas på grund av arbetet?

Det beror på föreningen, men det är vanligt att avgifterna höjs för att betala för arbetet. Säg att föreningen har 100 lägenheter och att stambytet kostar 300 000 kronor per lägenhet. Summan blir 30 miljoner kronor (enkelt räknat för exemplet, givetvis, fler faktorer spelar in) – en summa som de flesta föreningar kanske inte har på sparkontot.

 

Ett lån på 30 miljoner kronor och en ränta på 1 % skulle ge en årskostnad på 300 000 kronor per år – och varje lägenhet skulle då kunna få betala 3 000 kronor extra per år, eller ungefär 250 kronor i månaden. Som sagt, det varierar från förening till förening hur man löser det ekonomiska kring ett stambyte – kanske blir det billigare, eller dyrare för dig.